Världsbokdagen firas med feelgoodroman

Blondie åkte med till Kina och här vilar hon på det
kinesiska överkastet på min säng på hotellet i Beijing.

Idag är det Världsbokdagen och självklart uppmärksammar jag det genom att läsa ett par kapitel i den oerhört charmerande boken Läsarna i Broken Wheel rekommenderar av Katarina Bivald, som jag läser just nu. Det är en sällsynt trevlig historia och passar därför utmärkt som myslitteratur denna bemärkelsedag.

Lika mysigt har det sannerligen inte varit att läsa månadens bokcirkelbok Blondie av Birgitta Andersson, men i gengäld oerhört fascinerande. Jag återkommer med fler tankar kring denna efter vår nästa bokcirkelträff, men redan nu kan jag säga att jag är djupt imponerad av att författaren överlevt allt elände hon gått igenom. Det är tur att boken om hennes liv har en så befriande osentimental ton, annars hade jag både gråtit konstant under läsningens gång och säkert lagt ifrån mig boken för gott någonstans på mitten. Jag har som läsare nämligen den möjligheten att lätt som en plätt välja bort Blondies liv. Lika lätt var det tyvärr inte för Blondie själv, utan hon fick kämpa på i sin enorma motvind år efter år. Vilken kvinna.

Det var 1995 som Unesco instiftade Världsbok- och upphovsrättsdagen för att uppmärksamma yttrandefrihet, tryckfrihet och skydd av immateriella rättigheter och samtidigt ge tillfälle att hylla författare och sprida glädje kring både läsning och böcker.

Allt det som denna dag står för ligger mig väldigt varmt om hjärtat som läsare, journalist och människa. Just yttrandefriheten har jag tänkt på mycket de senaste veckorna. Vi var nämligen i Kina över påsk och det är ett mycket intressant land ur många aspekter. När vi var där kunde jag kolla mina mejl och läsa svenska nyhetssidor, men jag kunde inte komma in på Facebook och jag kunde heller inte blogga. Det var en annorlunda värld för mig, som är van vid att kunna spotta ur mig åsikter, tankar och funderingar och med rasande hastighet kunna förmedla dessa till resten av världen utan några som helst restriktioner.

Istället för att hänga på nätet sent på kvällarna fick jag istället lite tid över för att läsa några sidor i mina medhavda böcker. Först ut var bokcirkelboken och den gick snabbt att läsa för jag var verkligen tvungen att få veta hur det skulle gå för Blondie. Därefter plockade jag fram Läsarna i Broken Wheel rekommenderar och allra helst satt jag i kaféet på hotellet där vi bodde. Det var otroligt mysigt inrett med fåtöljer, bord, nallar och läslampor. Väggarna var fulla av färgglada målningar målade direkt på väggarna - mycket gemytligt på ett väldigt speciellt sätt.

I taket hängde en vacker kristallkrona som gav rummet ett behagligt sken och ur högtalarna hördes soft jazzmusik. Från människor i soffgrupperna på kaféet hördes olika språk talas och det kändes både internationellt och hemma på en och samma gång att sitta där och läsa i sällskap av en GT med massor av knubbiga isbitar med hål i.

 Här hemma ikväll får jag nöja mig med ett kopp te till bokläsningen, men det är inte så dumt det heller.