Magiskt firande på Böttö

På Böttö med Fia, Åsa Ö, Sofie, Malin, Åsa K, Cattis, Catrin, Heidi och Joanna

Vår resa till Böttö blev precis så fantastiskt som vi hade hoppats på. Till och med de ytterst svårflörtade vädergudarna var med oss denna ljuvliga majhelg.

Vi samlades vid Wahlborgs marina på Hinsholmen och snart kom vår inlånade kapten med motorbåten som skulle ta både oss och vår packning till Böttö. Alla hade fått tips om att resa med så lätt packning som möjligt för att slippa åka två vändor och det hade vi lyckats bra med, för vi fick med oss både folk och prylar i samma tur.

Även om det var soligt var det lite blåsigt och eftersom vi inte var den enda båten på havet den här eftermiddagen blev det en del vågor som vi skulle ta oss igenom. Helt plötsligt lyfte båten en bra bit i luften för att i nästa sekund landa med en duns i dalen mellan två vågor. Självklart blev vi ordentligt nedskvätta av nästa våg som med full kraft svepte in över fören. Jag, som satt så fint ute och njöt av den friska vårluften, blev totalt genomblöt från bakdelen och nedåt. Dessutom stannade någon liter vatten kvar på "stolen" så i denna pöl blev jag sittande tills vi var framme vid ön.

Så fort vi kommit in i det enorma huset på Böttö, som en gång i tiden rymde tre olika lägenheter för fyrvaktarna och ytterligare en för tillfälliga gäster, bytte jag om till mina tjocka, gosiga, leopardmönstrade mjukisbyxor, som var tänkta att tjäna som pyjamasbyxor, och hängde upp klänning, byxor, trosor och strumpor på tork. Vattendramat var det enda lilla missöde som hände, så det var skönt att det var så enkelt åtgärdat. Det kunde varit betydligt värre. Till exempel var jag livrädd över att jag (eller någon annan, för den delen) skulle halka i någon av de många trapporna eller missa att det var cirka 25 centimeters nivåskillnad mellan olika golv. Det hade kunnat leda till betydligt större katastrofer med tanke på att både kaptenen och båten lämnat ön så fort vi klivit i land. Vi var helt enkelt strandsatta där ute och en olycka hade varit förödande.

Kvällens värdinna är en av de nio ägarna till Böttö och hon inledde med att visa oss runt i huset och peka ut var man kunde uträtta sina behov. Husvisningen var fantastisk. Så här i efterhand ångrar jag dock lite att jag inte tog en extratur sista dagen. Det var nämligen så läckert med alla vinklar och vrår och halvtrappor och kringelikrokar att jag mest kände mig som Odysseus på sina irrfärder vid första visningen. En extra tur hade kanske gett mig en bättre överblick, för nu när jag tänker tillbaka kan jag inte riktigt måla upp alla bilder för min inre som jag hade önskat.

Som välkomstdrink, när alla hade installerat sig i olika rum här och var, fick vi bubbel med en skvätt limoncello i. Det var otroligt gott. Trots att jag älskar både limoncello och bubbel hade jag aldrig provat denna kombo förut, så det var riktigt kul att få testa det. Fräscht som en sommardag!

Till middag bjöds vi sedan på ungsbakad lax, risotto, sallad och en kall sås. Mmmmm, en ren njutning, så gott var det.

Det var så mycket annat vi pratade om och upplevde att april månads bok kom lite i skymundan, men det berodde inte enbart på att vi var så uppfyllda av Böttö, utan också på att endast två hade tagit sig igenom De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru. Båda hade dessutom lyssnat på den och den var inte helt lättlyssnad även om författaren läste på ett bra sätt. Jag försökte själv att lyssna, men efter ett par timmar orkade jag inte mer för jag tyckte att den var för rörig. Då var planen att läsa den istället, men då blev problemet att tiden inte räckte till. Kanske kan vi ta sommaruppehållet till hjälp för att komma ikapp med de böcker som vi ännu inte hunnit med ...

Kvällen blev verkligen fantastiskt trevlig och det var så mysigt att sitta där på ön och se både stora och små båtar åka förbi. Vi hade också tid att prata med varandra och det var värdefullt. Det finns alltid massor av saker som vi kan prata om och alltid saker som hänt sedan senast vi sågs.

Vi passade självklart också på att fira och sjunga för vår jubilar, för trots allt var det ju hennes 50-årsdag vi var där för att fira.

Efter en god natts sömn var det dags för frukost vid niotiden och det fanns så mycket gott att äta. Visserligen hade vi sett att värdinnan släpade med sig flera kassar fyllda av godsaker, men jag var ändå både förundrad och imponerad av hur mycket de faktiskt innehöll. Det blev en makalös hotellfrukost med flera sorters bröd, ägg, kaviar, ost, skinka, yoghurt, müsli och juicer. Mums!

Strax före klockan 11 kom så kaptenen tillbaka med båten och vi gjorde oss i ordning för hemfärd. Vi hade verkligen en fantastiskt fin kväll, natt och morgon på Böttö, men jag måste säga att jag gärna hade stannat lite till. Det var en magisk upplevelse utöver det vanliga och den vill man ju inte lämna!

Nästa gång ses vi en måndag, så det är verkligen ingen ordning på våra träffar nu för tiden. Men juni är alltid ganska stökig och denna gång är det dessutom dags för många av oss att ordna studentmottagningar just när bokcirkelveckan ligger. Först onsdagen är dessutom röd dag, eftersom det är Sveriges nationaldag just då. Efter en del grubblande bestämde vi oss alltså för att ses måndag den 4 juni. Fler detaljer ser ni som vanligt i högspalten.

Maj månads bok blev Världen utan dig av Jill Santopolo och vi hoppas förstås att många har hunnit läsa eller lyssna på den innan vi ses nästa gång.

Tusen tack, bästa Fia, för en oförglömlig vistelse på Böttö! Och grattis än en gång till de 50 första åren av ditt liv!